Search

Värdekedjorna blir allt viktigare

Altered

Begreppet Cleantech kommer att vidgas och olika tekniker kommer att gå in i varandra. Det menar Per Stagnell, biträdande enhetschef på Enheten för företag och företagande på Näringsdepartementet. Men framför allt ser han en trend mot mer genomlysta värdekedjor.

Det är dags att vi vidgar begreppen miljöteknik och Cleantech. De gamla definitionerna blir mindre relevanta när tekniker ger oss nya verktyg och nya affärsmodeller.

– Det är alldeles för vanligt att vi identifierar miljöteknik enligt principen ett filter i änden på ett rör. Men miljöteknik är idag allt som oftast delar i komplexa system, säger Per Stagnell.

I takt med att företag allt mer börjar se miljö- och hållbarhetsfrågor som hygienfaktorer som genomsyrar verksamheten på alla plan, blir begreppet Cleantech allt svårare att avgränsa. Förut var det något som gav renommé, nu är det en naturlig del av modernt företagande.

Det moderna företagandet har många olika problem att ta ställning till, menar Per Stagnell. Vi måste beakta allt ifrån energianvändande till plast i haven. Eftersom det kan finnas många olika lösningar på problemen så kommer det att gå att tjäna pengar när utvecklingen går fort, något som svenska företag länge varit skickliga på. Men en sak som producenter kommer att behöva ta ställning till, inom en nära framtid, är värde­kedjorna.

– En vanlig smartphone innehåller 30 olika metaller och mineraler och vi vet ofta inte varifrån dessa kommer, hur de har utvunnits och under vilka förhållanden de som bryter metallerna arbetar under, säger Per Stagnell. Detsamma gäller för tekniken som är nödvändig i klimatomställningen så som elbilar, solceller och vindkraftverk. Vi måste inse att materialen för klimatomställningen också måste vara hållbara. För vad spelar det för roll att en elbil är miljövänlig i drift om kobolten i batterierna tagits fram av barnarbetare i en gruvdrift helt utan miljöreglering.

En väg framåt anser Per Stagnell är att det skapas globala standarder och certifiering. Det finns en vilja hos konsumenterna att veta varifrån delarna till produkterna kommer och att de är schyst producerade. Sverige har en tuff miljölagstiftning för vår gruvnäring och vi vill öka möjligheten att återvinna produkter. Men för att vi ska kunna ställa tuffa krav på hållbar utvinning och återanvändning av råvaror måste det gå att jämföra globalt. Ett intressant exempel är hur företag redan idag arbetar med blockkedjeteknik för att spåra och säkerställa hållbart producerade metaller och konsumentprodukter. I grunden är det inte konstigare än att vi vill kunna välja miljömärkta varor i mataffären, men utan märkning är det inte möjligt.

Som ytterligare ett exempel lyfter han fram HYBRIT – ett samarbets­projekt mellan SSAB, LKAB och Vattenfall för att försöka hitta lösningar med en vätgasbaserad järnproduktion. Målet är att använda vätgas för att skilja järnet från syret, utan att använda kol. Slutprodukten blir då järn och vatten, och nästan inga koloxidutsläpp.

– Men för att detta ska kunna bli lönsamt, måste de företag som använder järn så som fordonstillverkare förstå fördelarna och dessutom vara beredda att betala lite extra för klimatsmart järn, säger Per Stagnell.

Produkter kan inte bara vara sjysta när de används. Vi behöver vi titta på hela värdekedjan.

Tillbaka till nyhetsbrevet Trendmejl april 2018